Min krigarmormor

Kära syster, mormor och jag, förra sommaren. Lilla Mormor orkade inte kriga mer, 89 år fanns hon hos oss. Tack Bästa lilla mormor för allt! Minnena finns där, de kan ingen ta från oss.
Det har varit en av de värre veckorna i mitt liv.
Det är en konstig känsla när allt stannar upp för andra, livet tar slut, men allt annat snörrar på som vanligt. Kommer ihåg när min mamma gick bort. Jag tyckte det var absurt att jag satt där på bussen som alla andra resenärer. Den gick sin vanliga tid, affärerna hade öppet som vanligt, människor stressade runt och skolan tuffade på som om absolut ingenting hade hänt, själv hade ju hela mitt liv precis rasat(jag var 16 år då). Jag ville bara skrika rätt ut! Hur sjutton kunde allt bara rulla på..som om inget hade hänt?! En mycket läskig känsla när man är 16 år och man har många andra då värdsliga bekymmer, som just i detta då tedde sig obefintliga.
Som sagt en riktigt dålig vecka, Nu kan det bara bli bättre!

Det blir grabbhelg här hemma, då jag ska arbeta på en fackmässa från tidig Lördag till Söndag kväll, ska bli kul och bra att lägga tankarna på annat. Umgås med kollegor och kunder. Det blir lite av en "gala-kväll" på Lördagen ockå.
Lite dubbla känslor såklart när man också bara vill vara med familjen, just nu.

Ta hand om er därute! Hoppas ni får en grymt fin helg!