söndag 8 juni 2008

Planering på riktigt..

Ok, nu kan jag inte skjuta detta framför mig längre.
Om en vecka på Lördag har vi namnkalas/cermoni, här hemma.
Det blir våra familjer, när vi började räkna med några vänner och deras barn slutade de på ca 40 vuxna och 20 barn, vi kunde då konstatera att om vädret inte vill som vi, kommer de bara bli en enda röra om alla ska vara inne.
Inte så att vi är rädda för att det ska bli stökigt i den bemärkelsen, utan sittplatser har vi inte så många inne, samt att det blir lite opersonligt vid större tillställningar.
Jag vill hinna prata med våra gäster också, eftersom vi kommer att ordna allt själv, med mat och "cermoni" osv, så tyckte vi att det bli aldeles utmärkt med familjen.
Vi har ju småfnulat på lite "aktiviteter" som vi kan ha, vilken mat, när var och hur vi ska gå tillväga med själva "cermonin".
Det börjar väl falla på plats, det som ska genomsyra det hela är att det ska vara glatt och en rolig tillställning, ett välkomnande för våra älsklingar helt enkelt.

Milo ska ha en dopklänning som går i arv från Peters sida av släkten, alla som döpts i denna klänning broderas namnet in....får se hur duktig Peter är att brodera!!! :-)
Det har tydligen varit så att mamman ska göra detta, men nu lever vi ju på 2000-talet och då ska vi ju vara så jämställda, så Upp med brodyrnålen nu Peter ;-)
Nej då, jag tror att vi fått dispens, då våra kunskaper på området är så gott som obefintliga och vi kommer förmodligen förstöra Milos& Bastians chanser till att kunna använda denna på sina eventuella barn, så svärmor har varit snäll och ställt upp.
Min pappas fru har köpt en dopklänning till Bastian och vi tänkte starta samma trend på vår sida, kul!
Återkommer senare om hur det blev såklart.

I natt fick Peter fripassage till gästrummet, sova-hela-natten-kuren kallas den ;-)
Eftersom han vaknar så fort någon av killarna rör på sig under natten är det ju grymt jobbigt att gå upp, peta i nappen och sedan somna om igen, till saken hör är att jag inte vaknar av sådant...konstigt kanske , men så är det.
Jag vaknar ju av att han ibland högljutt vill visa sitt missnöje med att jag inte vaknar, av deras gnojs i sängen... suck stön och så stampas det lite högre än nöden kräver.
Men i natt när jag tog grabbarna själv, vaknade jag endast en gång förutom kl 04.00, då det var dax för nattmålet.
Så summan är att vi båda sover mycket bättre, och uppenbarligen så somnar ju pojkarna om, det är bara lite rörelse som egentligen inte gör att de vaknar full ut, endast Peter som då går upp och kanske stoppar i nappen som endå kanske då inte behövs..vem vet...eller så hade jag bara tur i natt?

Näe, nu vill de ha lite uppmärksamhet, så hej hej på en stund!

Inga kommentarer: