Pojkarna bubblar på som aldrig förr, vi kan förstås inte tyda en bråkdel av deras ordharanger. Orden upprepas då tydligare och tydligare men vi som helt okompetenta inom "barnsvenskan" står fortfarande frågandes. Jag har läst i en bok om tvillingar att det är vanligt att de talar sitt egna språk ganska länge då syskonet förstår vad som menas, var på utveklingen av orden inte verkar vara helt nödvändig.
"Aj aj", som säkerligen fler barn än våra får höra heter här hemma "Ja ja ja" inte att förglömma, det lilla pekfingret som viftar i hög hastighet upp och ner.
Vi har försökt att på vårat pedagogiska sätt tala om att ställer man sig upp i barnstolen, kan man trilla ner och då gör det ont, med andra ord "Aj aj aj".
Resultatet av det är att de nu ställer sig upp i stolen, de påvisar med handen som pekar ner på golvet i en sakta båge upp mot taket, här ljuder ett "Hooooooo" läs högt, sedan kvittrar de vidare "Ja ja ja!" och viftar med fingret, sött, ja.
De vänder på orden ganska ofta, eller väljer helt enkelt att bara ta de två avslutande bokstäverna, eller i alla fall två av dem. Häst=st, kråka=ka, stol=too
Kan de ha generna från mig tro?
För ett gäng år sedan när jag arbetade i en djuräffär hade jag en kund som skulle handla hela startkitet till sin nya familjemedlem hundvalpen som skulle hämtas om ett par veckor. Jag hjälpte kvinnan med allt vad hon behövde och hon var där ett bra tag. Vi pratade och jämförde prylar och allt runtomkring. Efter att hela köpet var avslutat och hon ska ta sina saker och gå, säger jag den fantastiska ordföljden till kvinnan: Du måste ju komma tillbaka hit och visa upp det
"lilla bara underlivet" sedan...tystnad,svettningar och högröd i ansiktet. Skulle vara "Det underbara lilla livet" Så kan det bli.
Jag och Peter har ett par kvällar spelat alfapet. Jag bygger på ordet "regn" till "stupregnar". Klockrent ord för mig,inte för att jag använder det vardagligt, men jag vet att det finns. Han hävdar att det ordet finns ju inte..tur att internet finns då.Ok det är väl inget man kanske hittar i svenska akademiens ordelista, men kanske i norska?
Vet inte var jag fått det ifrån, men för mig har ordet stupregna alltid funnits.
För mig är det lika med spöregna.
Känner någon annan till det? snälla skriv nu en kommentar om ordet, då jag blir trackad av Peter för detta varje gång det nu kommer ett pyttelitet regnstänk!
1 kommentar:
Haha, stupregnar har jag aldrig hört. Däremot det där med att ta enstaka bokstäver i ord, gärna vända på dem, och därmed ha sitt eget språk. Bok=ko, ost= to, snutt=tu osv. Inte helt lätt att förstå för omvärlden!
/Emma
Skicka en kommentar