Vi har då verkligen aldrig visat att man ska trampa sönder stackars kryp, kanske någon spindel eller två har fått gå hädan men jag tror aldrig vi varit så här fientliga och lagt in sista kicken på den. Det skulle vara Peter då...han lider av araknofobi.
Jag har bloggat om en gång för länge sedan då han tappert sprang upp mitt i natten och hämtade "svärdet"(de elektriska tennisracket) i bara kallingarna, för att dräpa en stackars spindel som satt 1 meter ovanför mitt huvud. Han var riktigt ridderlig.
Jag skrattar åt minnet, för det var en underbar, helt obetalbar syn!
En sjukt slapp dag har vi haft idag, det ända vi fått gjort är städning av bubbelbaljan. Fikat. Spelat ett 5 parti kubb,4-1 till mig.Utklassning.läst tidningar på altanen. pojkarna har utforskat tomten. Skön dag!!
Milo smakar gren.
Bastian kollar in sitt äppelträd.
Bastian filosoferar på vad hans nästa drag ska bli..
Alldeles nyss ertappades Bastian med en blodig fästing....som han först tuggat sönder och sedan stoppat in fingret i och kört runt det lilla djuret på golvet.
Den måste trillat av hunden. Jag hatar fästingar. Det där slår snigeln han sög på häromdagen med hästlängder.
2 kommentarer:
Isch vad ekklit... ger du honom ingen mat så han måste äta såna saker ;)
Nej ärligt talat så är det inte lätt att hänga med i alla svängar vad barnen stoppar i sej.
Ha en bra kväll!
Nä fy vad äckligt med fästingar! Hugo gav mig häromdagen nåt som jag trodde var en sten, men som var en fästing stor som en böna. Bara tanken på att han antagligen haft den i munnen fick mig att vilja kräkas. Tack och lov hade den inte gått sönder.
Skicka en kommentar