Jag klarar inte av denna snöfattiga galet mörka årstid.
Klockan 16.22, den 26 november, kolsvart. Det känns som att vara ute och köra mitt i natten, usch vad det tär.
 |
Igår var jag och Milo på begravning. Peter fick hastigt stanna hemma med Bastian då han vaknade med 40,3 graders feber. Jag och Milo bilade ner till Norrköping. En fin begravning för en mycket kär och nu mycket saknad faster som förlorat sin kamp mot cancern. Nu seglar hon vidare på andra vatten. Saknad. |
2 kommentarer:
Håller med. Mörkt när man börjar jobba och mörkt när man kommer hem. Usch!
Fast det blev ju lite ljust igår ändå!! :)
Beklagar fasters bortgång. :(
Men hon har det nog lika bra som "min" Sture nu o slipper plågas.
Kram på dig!!
Skicka en kommentar