Men..jag hade ju planerat det här nu...

Jag måste sänka ribban. Våren är här och vi har ett hus på en rullstensås med träd. Med tillhörande fantastiska mängder barr och löv..ja, lite av en taskig gräsmatta finns där med. Evelina/mamman/flickvän och lövräfsarslav. Jag har lärt mig att hata löv, i alla fall de löv som flyttat hemifrån deras föräldraträd. Nu bor de på 1840 kvm...de ska bort, helst igår. Vår tomt är sluttande, perfekt för våra bergsgetter till barn, de har verkligen utvecklat sitt sinne för balans. Summan av att vara föräldraarbetare till två bergsgetter på 14 månader med en trädgård som behöver en make over DELUX är en ekvation som skulle få vilken mensaanhängare som helst att gå bet.
Allting tar sådan TIIIID!! Jag är en sådan människa, att kommer jag på en grej som ska fixas så vill jag fixa den NU. Löven är ett nu-projekt. Men eftersom mina bergsgetter inte tycker att löven är nämnvärt viktiga tar de ingen som helst notis om att lövräfsarslaven har lite och fixa.
De kutar upp och ner, gräver lite bland buskarna, sopar trallen i 2 sekunder, slåss om miniräffsan, trillar, äter jord, sten, tussilago och andra fina saker som finns på en tomt, terrar pappa-get i studion osv..
Lövräffsarslaven hinner kratta 2 kvm, sedan är det paus pga något av ovanstående inträffar. Just nu sitter jag här INNE och stressar upp mig för att ena bergsgeten vaknat och är såå gnällig, den andra sover, löven ligger där ute och det är jättefint väder. Jag ska sluta planera projekt och verkligen intala mig att det får ta den tiden det tar, men sjutton vad svårt det är.
Peter(bergsgetspappan) har sjukt mycket att göra nu, så han ser man inte räffsa några löv. Han har deadlines på 2 låtar till i morgon. Häcken full där också. En av låtarna är till en ny grupp, de heter Lovestoned. I min värld heter den Lövstenad.
Morgonen startade så här, undrar varför saker tar tid...?

Idag blir "tvillingtipset": Sänk ribban, vänj dig vid att allt tar så mycket längre tid.