Vi har ju fördelen att dela kommun med självaste Lasse Åberg och hans museum.
Där finns "Trazankojan" för barn att klättra i och upptäcka saker i, underbart för Bastian och Milo, trots deras späda ålder, en liten nostalgitripp för mamman och pappan var det ju också!
Pojkarna tittar mer än gärna på trazan och banarne på video, så de verkade känna igen figurerna och tycka att det var högst intressant, kul med en liten utflykt också.
Fina fåtöljer tyckte de!
De ritades för första gången, de har streck-talang!
Mest nostalgi för mamman och pappan!
"Hemlige Arnes labb", en kula som färdas på roliga sätt från A-B.
Milo testar pennan.
Bastian hittade en gosig tiger.
En sådan här önskar jag mig.
Detta var igår, idag har vi bara kommit till att Milo har för vilken gång i ordningen kommer jag inte ihåg, ätit hundens mat.
Jag skulle plocka ut en sten ur munnen (för vilken gång i ordningen, minns jag här inte heller)på Bastian, det var ingen sten han gick och sög på det var en liten snigel.
Jag lovar de får mat, vanlig människo-kost också.
4 kommentarer:
*asg* Äta snigel, jojo, här har vi ätit daggmask... Förra våren kom felix, då 1,5år fram till mig med nåt i munnen. Blä, mamma hä, sa han o stoppade snabbt in en halvtuggad daggmask i min mun innan jag hann reagera... Det glömmer jag inte i första taget. /Emma
Köpte två skolbänkar på loppis förra veckan:) Visst är de smarta. Tänkte att barnen kunde måla när jag bloggar lite. Och så kan man ha lite koll på deras måleri, mina älskar nämligen att måla på möbler, golv och tapeter. Det är svårt att låta dem vara själva med kritor då.
Kram
Kristina
Gaah, mask! slår snigeln, jag slapp ju smaka på denna i alla fall!!!
Kristina: Ja, skolbänkar får det nog bli så småningom, jag lät dem nyss gå loss med de nyinköpta kritorna och papper, på golvet...så fint det blev.. golvet alltså.
Det får bli en film på det i morgondagens inlägg.
Kraam
Urk, käka sniglar! Och maskar! Här har jag sett en nyckelpiga åka in i munnen. Jag trodde inte pojken skulle lyckas fånga den, så som den pinnade på. Men ack, stackars nyckelpiga...
Skicka en kommentar