lördag 18 oktober 2008

Party-möte?

Milo har fått sin 5:e lilla flinga! Grattis mitt lilla glin!
Peter drullade hem vid 03 i natt, snäppet "sötare" än förra veckan det var "möte", jo det kallas tydligen så.
Han skulle berätta..1 2...och för säkerhets skull 3 ggr vad som hänt under mötet och kvällen.
Jag föreslog att vi kunde prata idag istället, han skulle ha lättare att få ur sig och jag skulle garanterat hängt med bättre i svängarna,han köpte det och somnade som en liten bebis.
Det "hemliga" mötet var ok, det blir lite jobb för honom nu,
får återkomma om det senare.
Efter det "hemliga mötet"...mötte Mauro scocco upp och partajjade med dem,kul!
Mauro scocco lyssnade jag på en del när jag var yngre liksom.

Morgonen startade med ett besök vid mammas grav.
Trots Peters bakfylla insisterade han på att följa med,
STARKT tycker jag.
Du är bäst Peter!
Jag fick ta ner bilrutorna vid fler tllfällen för att barnen och jag skulle få normalt syre i våra lungor om man säger så.
Mamma har i år varit borta lika länge som jag fick ha henne hos mig(16 år).
Saknar henne såklart!
Det gick fort när hon gick bort,ett par tre dagar från kärnfrisk till borta.
Tomt.
Massor med saker man velat säga men som man inte tänkte på just då.
Även om det känns läskigt och obehagligt,tänk dig tanken att din mamma, pappa eller din käresta skulle försvinna för alltid i morgon -
Vad skulle du vilja ha sagt till den personen?
Säg det idag!
Man kan omöjligtvis ha något att förlora på det.
Låter kanske drastiskt och klyshigt men saker och liv kan ta en helt sjuk vändning otroligt fort.
Oj,vad djup detta blev, men men ibalnd talar känslorna.
Hoppas ni får en superskön helg!
Kram kram.

3 kommentarer:

Linda sa...

blir ledsen varje gång jag hör om din mamma. tre dagar från frisk till borta. det är sånt vi alla fruktar. kram på dig!!!

Anonym sa...

Visst är det som du skriver...säg det du har på hjärtat idag för imorgon kan det vara försent!

Miste min pappa förra hösten i levercancer. Han kämpade i över ett år från det att han fick beskedet. Det ironiska är att han gick i förtidspension från Volvo där han jobbat över 30 år. 4 dagar senare fick han beskedet. Så lev idag är ett bra motto! Var glad åt varje morgon du får öppna dina ögon och se solens ljus, regntunga moln och höra fåglarna kvittra.

Saknaden finns där alltid för kära man har mist men tur är att det finns ljusa minnen.
Kram Viktoria

Evelina sa...

Tack Linda, du är så rar!
Kram och ta hand om er!
Vikkan: Jag är väldigt ledsen för din skull!
Livet är verkligen inte rättvist!
Hoppas du hann säga allt du ville till honom.
Massor av kramar!