Båda barnen har varsin balanscykel, en cykel men utan trampor. Dessa har de använt lite då och då, men oftast är det deras andra sparkcyklar de har valt vid "cykelpromenaderna". Vi har ärvt en liten vanlig barncykel med håll-pinne som de använt max ett par ggr var, förra sommaren. Igår tog jag och Milo en "cykelpromenad" till ortens centrum, ca 1 km med den ärvda lilla hojen, när vi nästan var hemma igen, säger jag "Nu släpper jag pinnen" "Neej" säger Milo.
Jag släppte innan..vips och ungen cyklade iväg alldeles själv. Helt ovetandes tills han hörde att min röst inte längre var bakom ryggen, då stannar han 20 meter bort..överlycklig och stolt så att han sprack, mamman med!
Milo 4,5 år KAN cykla! Utan stödhjul eller annan hjälp, min lilla kille. mamman och pappan är så stolta över dig hjärtat! Här är en liten video som Peter spelade in i dag(han har vabbat med hostiga barn), då blev det en liten tur :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar