Kära dagbok, dag 4:a

Idag raketstartade jag morgonen med att återigen ta en tur till akuten, fast denna gången med mitt knä. För några år sedan oopererades det för avslitet korsband. Gårdagen haltade jag runt och hade fruktansvärt ont. För att vara lite effektiv så åkte jag direkt på morgonen. Efter 3,5 timmar, varav 3 timars väntan mellan stationerna-läkare-överläkare-röntgen-läkare, kom jag hem med en remiss till en sjukgymnast samt kortison insprutad i knät.
Just nu känns knät helt ok,läkaren sa att det skulle kännas värre i ett par dagar, men än så länge så är det bra.
Konstigt att inte kunna gå normalt ena dagen med tron om att "nu har skruvskrället hoppat ur", till att nu inte känna något speciellt. Nog om det.

Förövrigt firar jag och Peter 5 år idag, så nu ska vi äta god mat och mysa till det lite med ett glas vin eller två. 5 år, så fort det har gått. 2 fina barn på 3,5 år, 2 försäljningar av lägenheter och 2 husköp. Vi två. Min finaste Peter. Tack för att du står ut med alla mina brister! Du är den bästa!